Ärligt talat nu det är dags att knyta ihop säcken

När jag började den här kursen hade jag en oklar bild vad det egentliga syftet med kursen var. Vad t.ex. menas med  en pedagogisk resurs och hur skulle jag kunna utnyttja de kunskaper och färdigheter som  studierna skulle ge mig.
Mitt bildskapande hade skett på fritiden och  på så sätt är jag självlärd.Jag utveckalde mitt måleri  med hjälp av de de kurser  som Ricardo Donoso,chef för Edsvik konsthall  under 10 års tid hade anordnat ,Som lärare som undervisar i bild  har jag kombinerat den pedagogiska utbildningen och jobbet som lärare för årskurserna 4-6  med de hantverksmässiga kunskaper som  jag har förvärvat under åren . Umgänget med utbildade bildlärare har varit givande, samtalen runt fikabordet har skapat ett rum för tänkandet.Det är viktigt att de kunskaper som   bidlärare utvecklar hos elever tas på allvar i skolan.  Ämnet har tyvärr lite av en off side,status i skolan. Därför behöver vi som jobbar med bilder och bildämnet stötta varandra. Man känner kraften i den här gruppen och den kan åstadkomma mycket .

På det personliga planet har det här året varit skakigt.  Samtidigt som kursen började ändrades familjelivet drastiskt och jag befann mig inför ett faktum att börja ett singelliv efter 30 år som äkta gubbe. Jag flyttade i september och bosatte mig några veckor i Värmdö i en arbetskamrats sommarrstuga.  Julfirandet på det iskalla pensionatet i staden  Grez mil från Paris i närheten av Fontainebleau skogen var minnesvärd. Jag och min systers familj var som ett gäng moomintroll som hamnat på ett  mycket märkligt ställa för att fira jul.  Nu sitter jag ensam på min lägenhet i Akalla och skriver den här bloggen och inser att livet är ett äventyr. De digitala medierna  spelar en viktig roll för att kunna knyta nya  kontakter. Det blir kanske ett inlägg i bloggen om ämnet lite senare.

Bloggen har blivit ett kärt verktyg och den snabba responsen  från andra har ökat motivationen och inspirationen till skrivandet. När man får egna erfarenheter från bloggande inser vilket värde det kan ha för en ung person som vill sprida sina tankar genom bilder och skrift och få feedback.

När jag tittar genom höstens bloggar fanns det med  ned en reseskildring från Edinburgh. Det går att skildra resor med text och bildmaterial på ett sätt. Många arbetslag i skolan gör studieresor. Bloggformen kan lätt  ta tillvara deras erfarenheter.

 Jag diskuterade  i ett annat inlägg också hur intressant det var att ha med några särskoleelever med på lektionen. Bildlundervisningen kan vara gränsöverskridande.

Inlägget "bloggkollen "innehöll tanken om bloggen som ett personligt uttryck under en gemensam ram som t.ex.   vår kursblogg. Jag undrade också vad det skulle bli av bloggarna.
"Det blir intressant att se hur bloggarna formar sig. Jag har en känsla att de i början är av mycket olika i karaktären. Kommer det att ske en likriktning? Vad lär vi av varandra?"

Rubriken  Bilden  som verktyg och verktyg som förverkligar bilden täcker rätt så mycket hur vi har arbetat här under två terminer delvis hantverksmässigt med datorer skapat bilder med olika estetiska kvalitéer och  bilder som idéer. Den praktiska biten är tidskrävande och rätt var det var så glömde jag instruktioner efter ett tag och fick börja om. Metoden kan  trial and error ,error ..hjälp l!. Det tog tid innan jag kom på på vilket lager på Photoshop jag för tillfället utförde mina knep.
Glädjen att åstadkomma något på ett anspråkslöst sätt präglade vårt filmarbete. Att jobba med de små filmsnuttarna var verkligen roligt . Bildanalys med beskrivningar och omtagningar av foton befäste bilden som ett utvidgat textbegrepp. Gruppen och lärare fungerade stöttande och det var högt i taket.

Vårens bloggar handlade en hel del  om värderingsfrågor.Vad får jag säga i bloggen och hur det ska gå till?. Ett knapptryck förvandlar mina privata funderingar till allmän gods. Vem är jag  när jag skriver i  en blogg är jag privat eller representant för min verksamhet. Möjligheten att pröva på olika identiteter är ett av bärande idéerna  i inlägget om digital kompetens.
Sedan funderade över läskunnighetens koppling till  moralutvecklingen och hittade  paralleller mellan analfebetisismen  och beteende problem som finns i våra förortskolor där bla jag har min tjänstgöring .Jag skrev  bloggen efter en  fikarast med min goda vän som är tillsammans med en  tjej från Liberia och dom har ett hus vid Atlantkusten nära Monrovia . .

Att det går att använda blogg i en längre presentation var en glad överraskning  när jag jobbade med bildsamtal. Barnens illustrationer gav presentationen en  lättare kraräktär..

Arbetet med hemsidan var problematiskt. Det tog sin tid innan jag  bestämde vad den skulle handla om  och att jag skulle presentera den konst jag skapat under de senaste ca 10 åren. En intressant uppgift var att bekanta mig med mig själv kom konstnär. Hur skulle jag skapa olika  rum för bilderna och vad skulle var den gemensamma nämnaren för bilderna i samma rum . Navigeringen blev en mellanting mellan en  tydlig meny och bildknappar. Är hemsidans syfte vidare än  att presentera konstnären och de olika arbeten  eller är den en konstnärlig process i sig själv där leken är drivkraften och den konstnärliga processen mål för presentationen. Lisas jobb när hon filmade sitt arbete med självporträttet gav lite nya infallsvinkar.

Mina nakenstudier av bränd stengods  stod på hyllan med stumt uttryck. Hur skulle jag visa dem.  Jag hade tidigare upptäckt att de hade mått bra att bli placerade i naturen .Så föddes ide´n på min skulpturpark med ministatyer bland vitsippor fotograferade med min mobilkamera . Det kändes lite tokigt att gå ut med en blå IKEA påse full med skulpturer och sprida dom ut på gräset framför huset. Men bilderna  som jag fick i min NOKIA x3 visar en  speciell stämning där formerna tar sats från naturen och får en särskild relation med varandra.

Den här kursen har vait en personlig men alt annat än en ensam resa till att kunna öppna och  utnyttja de kommunikativa möjligherna som digital kompetens kan erbjuda och det känns bra att ha haft goda reskamrater och reseledare med på trippen.








.

Skulpturparken

Idag fotade jag mina skulpturetter dvs små keramikstatuer och placerade dem i en  parkmiljö utanför mitt bostadshus för att göra en slideshow eventuellt en I movie om ämnet på min hemsida . Jag fotade med min mobilkamera och det var väldigt roligt att låta nakenstudierna krypa  bland vitsippor. Jag tror att att de hör till naturen som en komponent. Och perspektivförskjutningen gav skulpturerna en monumental skala.

Ångest inför hösten

Ja nu är sluttampen här på den här kursen. Det som är typiskt för våren att man anar att förändringarna i livet är oundvikliga. Måndagar och tisdagar som har varit öronmärkta för studier blir nu vanliga arbetsdagar.  Jag som  har missat alla arbetsagskonferenser vet att jag har 36 tisdagsmöten framför mig nästa läsår. Har jag nu fått den tillräckliga distansen för att kunna se saker lite på avstånd? Har jag utvecklat  insikten var jag måste lägga min stöt för att ändra och utveckla.  Blir dett rots allt  så att jag anpassar mig efter  några inledande  veckor på höstterminen .  Hur tänker ni mina kära kurskamrataer .Har ni råd för en hållbar utveckling ?

Känna till och känna igen en politiker

 Nu har det socialdemokratiska bytt ut sin partiledning och det är bra för demokratin att det finns tydliga alternativ för väljare att ta ställning till när de får möjlighet att rösta och påverka. Politikers utseende är viktigt för den hjälper medborgaren identifiera politikern och koppla ansiktet till budskapet. En av socialdemokratins nya stjärnor är Mikael Damberg som numera är invald till det inflytelserika verkställande utskottet i partiet . Hans namn dök upp i förhands-spekulationerna som handlade om vem som skulle bli partiets nya ordförande. När jag såg hans bild i  tidningen kändes den som bekant för mig från något annat sammanhang . "Det är ju han, han som är boxermannen."

Bildsamtal

Topi Waris                                                                                                        

Lärarlyftet 2010/2011                                                                                                                                      

Digital gestaltning 30 p

En förstudie till arbetet med bildsamtal

Bakgrund

Jag är mellanstadielärare och jag har  har engagerat mig i barnens bildskapande.  Min teoretiska syn på bildanalys har varit begränsad men jag ständigthar jobbat med  med samtal i olika ämnen med bild som utgångspunkt.. Att ha samtal utifrån bilder har en lång tradition i den svenska skolan. Det vittnar inte minst de traditionella skolaffischerna om.

Den här bilden med älgar bredvid  fungerar fortfarande utmärkt som en startpunkt för  en biologilektion men då år fokuset på älgen och hur den lever.
För mig betyder lärarlyftet att jag kan få ett mera distanserat sätt att se bildämnet och hur man kan föra utvecklande samta om bilder.

Kursplan i bild

-       utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande,    ( Mål satt sträva mot )

-        ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former

 (Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret )

Syfte

Mitt syfte med den här uppgiften var att ta reda på hur  elever spontant ser och tolkar bilder för att  kunna lägga upp en grundläggande nivå på bildsamtalen..

”Att se på och samtala om bilder ska här diskuteras som bearbetnings och reflektionsprocess”
(Emsheimer ,Hansson,Koppfeld2005)

Elever har fått se på bilder och sedan har de skrivit  kort om sina tankar och sedan har vi tillsammans i helgrupp pratat om bilden.

Bild samtal med foton som utgångspunkt  

Bild 1” Foxterrier” av Robert Doisneau 1953

Jag ville komma åt barnens omedelbara tankar när de såg på bilden och innan vi påbörjade vårt samtal. Teckningarna som är gjorda är spontana och gjordes samtidigt som anteckningarna. Att anteckna och teckna ger stöd till bearbetnigsprocessen av bilden.

Syftet var också att pröva hur bra en förenklad modell med beskrivande och refekterande frågor fungerar. De två inledande frågorna hjälper barnen att beskriva och analysera bilden.
. Den sista frågan :”Vad får bilden dig at tänka på ger eleverna möjlighet att införliva bilden i deras egen tankevärld  med hjälp av den egna reflektionen. Den gemensamma diskussonen hjälper barnen stämma sin uppfattning mot andras.

Bild 1

Bilden visades och eleverna fick cirka 10 minuter att svara med några ord på följande frågor.
Vad ser du i bilden?

Var i bilden ser du olika saker?

Vad får bilden dig  att tänka på?

Några exempel på svar:

”En stad en hund två personer en bro .  Det är vinter.  En man med svart kavaj och en annan man som målar . Jag ser dom nära en bro . Det handlar om att folk kan vara nyfiknavad andra ritar.”

”Hunden är ganska nyfiken ut”. Hundens husse är också nyfiken . Nyfikenhet”

” Jag ser en man med en annan man. Mannen har svarta kläder och den andra har grå tröja och hatt och svarta byxor. Jag ser dom i park med många träd . En man och en hund som går i promenad och sen ser mannen i svart”

” Två människor¸  den ena har på sig svarta kläder lång kappa . Den andra har på sig svarta byxor men ingen kappa. Den svarta mannen har ett koppel som leder till hunden som tittar på fotografen. Mannen med svart kappa täcker över den högra sidan på bilden. Hunden ligger på vänster orddbilden. En man som tittar på som  ??? målar /tittar på karta??? nån gång 1912”

”I bilden ser jag en man som tittar runt. Han har på sig en kappa och en hatt i hans hand har en koppel och på kopplet har han en hund som är bunden runt halsen . "

 "En man som är konstnär och han ritar av andra folk . I bakgrunden finns det byggnader . Detta bild får mig att tänka på 1800-talet.”

”En man som spionerar på en annan man. I en gata bredvid en bro.  Den får mig att tänka på en man som försöker att kolla på vad en annan man gör och hans hund ser på kameran. ”

Ala dessa aspketer som barnen hade noterat,när de hade studerat bilderna kom upp samttalet .  Det handlar inte rätt och fel utan alla går in med sina egna erfarenheter. Tittar mannen på kartan eller målar ha .Vad gör han egentligen?. Och vad gör hunden?

Vad handlar bilden om? Nyfikenhet?  Vad är mannen nyfiken på? Också hunden är nyfiken på någonting. Är det fotografen eller kameran?  Barnen tänker också på miljön och den historiska tidspunkten. När var bilden tagen? Den svartvita bilden skapar avstånd i tid . Barnen var osäkra på tidsperioden när bilden hade tagits .  Någon tycker att den kunde ha tagits 1912 men inte på 1800-talet medan någon annan att den är tagen just på 1800-talet. Att bilden var tagen bara för 60-70 år sedan var lite överraskande.

Bild 2  Thitaree,2008 av Elin Berge

Några exempel på svar:

Exempelbild 2

Bilden bredvid   visades och eleverna fick ungefär 10 minuter att svara med några ord  på följande  frågor

Vad ser du i bilden?

Var i bilden ser du olika saker?

Vad får bilden dig  att tänka på?

”En indian som har en jättestor krona som har stora händer och bor i skogen-Kronan och stora händer-Hur det känns att vara en indian”

  ”En tjej som har fin krona hon e drottning av afrika tror jag jag att den

   handlar om en afrikan som har en fin krona. Kvinnan av Afrika hon ser   

   inte   glad ut jag tror hon e model. Bilden togs i Sverige. Hon är i mitten  

   av bilden  jag ser en svart kvinna”

   ”Det är en tjej som är ute i skogen och ser konstig ut.  Det är en clown .   
    Clownen står takt fram och träden står bakom henne 50 m till sjön. Hon   
    är bekymrad ”

   ”Jag ser en indianflicka . Hon har en klänning av guld . Att hon är   
   drottning   eller ”prinsessa”. Jag ser att det finns ganska mycket träd och  
   buskar. Att jag lever med indianfolket.”

 "Jag ser en kvinna. Kvinna står i en skog. Kvinnan står på en skog , och granar bakom. Bilden handlarom en kvinna som tittar på något. Bakom henne är det buskar och det hon stor på är mossa."

De flesta svarade att hon befann sig i en skogen men under samtalet var det flera som inte kopplade miljön till Sverige.  En kvinna  med  en krona och guldfärgade kläder  och skogsmiljön verkar inte passa ihop.  Någon undrade hur hon har hamnat där . Jo det är en prinsessa som har rymt. Hennes min nästan oroar någon . ”Hon ser bekymrad ut”?

Bilden satte igång massor av tankar hos barnen.  Kom kvinnan Afrika? Var hon indian. Hennes utseende och kläder gjorde henne speciell. Det handlar om en drottning eller prinsessa eller en rik kvinna. Kollegan, klassföreståndaren konstaterade att det fanns en Buddhist tempel i Norra Sverige och kvinnan förmodligen var från Thailand.

Det får mig att tänka att den här bilden har väckt många nya frågor . Hur känns det att vara indian? Hur kan en prinsessa se bekymrad ut?  Prinsessor brukar ju se glada ut och vinka till folket .

Bildsamtal skapar medkänsla hos barnen. Hon se bekymrad ut. Hon ser inte glad ut. Prinsessan mitt i skogen Prinsessan har rymt. Hur skall man tillvarata engagemanget som bilderna väcker hos eleverna?

Som vi ser av svaren så är det stora skillnader på elever hur de kan analysera och tolka och utrycka tankar i ord och text. Hur ska diskussion formas så att alla blir delaktiga och får tillgång till andras tankegångar?

Vad är då pedagogens roll i diskussionen? Den stora faran som jag ser är att han själv börjar ge de rätta svaren och därmed sätter stopp för de möjliga tankarna som växer hos eleverna. Den viktigaste uppgiften är att starta upp  och styra upp  diskussionen. Här upplever att jag borde gett möjligheter till eleverna att ställa egna frågor."De olika uppfattningarna  om hur man läser bilden leder till utveckling.”Utan skillnader och olikheter finns ingen divergens och ingen rörelse mot fördjupning.”
(Emsheimer ,Hansson,Koppfeld2005)

Vad är det kvalitativa utfallet av lektionen.?

Lektioner följer varandra som pärlojr i ett pärlband .Vad är lärande för den enskilde?

”Det är uppenbart att lärande just i våra dagar alltmer går från att återge vad som är känt till att bli en fråga om skapande av nya insikter.” (Säljö 2005)

"Det var roligt att ha bilsdamtal och vi fick se roliga och fina bilder.  Jag lärde mig massort.ex, rita, lyssna fantisera o.s.v (Rimon årskurs 6)

sune coh krypet

Alfabetet och moralen

Jag träffade en vän som hade ett sommarhus eller i lokal bemärkelse en luxuös villa på Atlantkusten vid Liberias huvudstad Monrovia.  Det stora bekymre enligt honom är tatt man inte kan planera livet på samma sätt som i Europa. Åttioprocent av människorna är analfabeter och kan inte ta till sig skriftlig information . De har också svårt att se konsekvenser av sitt beteende. Och dessa egenskaper beror delvis på bristande läsförmåga och tänkande som hör till det . Att ta saker som tillhör en annan utan större samvetskval är ett uttryck för detta. Det andra är tidsuppfattningen som syns i att man inte planerar längre än en dag i sänder.
Den privata moralens och samhällsmoraliska utvecklingen är beroende av hur det går med ökningen av läsförmågan. Alfabetiseringsprocessen är med andra ord en av de viktigaste framgångsfaktorerna för landet,, som är rikt på naturtillgångar. Den politiska instabiliteten utgör det största hindret för det ekonomiska välståndet.

Var händer alfabetiseringen i vårt samhälle? Här händer den processen i skolan och i skolan bör barnen tränas även att lära sig att olika beteenden får olika konsekvenser och ta de  enskilda moraliska ställningstaganden som växer ur samspelet med andra barn   och vuxna.

Jag förmodar att somliga lärare har tagit vissa beteenden och moraliska ramar som givna och inte tänkt på att de måste tränas och nötas in med hjälp av ständiga och återkommande samtal med barngruppen.
Många av våra invandrarbarn kommer från kulturer med starka inslag av muntlig berättartradition som skiljer sig från den kulturen med medelklassens skriftliga berättartradition och det är den medelklass kulturen som präglat våra kursplaner och de förväntningar skolan ställer för barnen.

Skolan har tagit många aspekter som gäller barnens uppförande och moraliska ställningstagandet som givna utan att tänka på den kulturella divergensen. Här menar jag inte att skolan ska acceptera dumt beteende. Jag anser att skolan ska tvärtemot ta mera hänsyn till att uppfostran står i direkt växelverkan med den fö bättrade läsförmågan och den moraliska utvecklingen. Läsförmågan och utvecklandet av moraliska tänkandet går alltså hand i hand. Vi har alltså något att lära av den alfabetisering som pågår i Liberia.